tjat
I maj flyttade jag till min första egna lägenhet. Det jag älskade mest var friheten där. I samband med detta fyllde jag 20. Systembolaget var det första jag besökte den dagen. Hängde på låset när de öppnade. Jag Kände det som en frihet att kunna dricka när jag ville och hur mycket jag ville. Och det gjorde jag.
När jag bodde hemma hos mamma drack jag också dagligen. Fick dock anstränga mig mer. Satt i källaren och kolade på tv trots att där var kallt och där fanns spindlar i hörnen. Allt för att vara så nära spriten som möjligt. Mamma har alltid gillat att ha sitt vin framme. i ett vinställ och i en gammal sockerlåda. I början var det lätt att ta vin där. Hon misstänkte inte mig och hade väl inte riktigt koll på hur många flaskor där var heller. Efter ett tag insåg hon nog dock att jag drack där nere. Satt där varje kväll istälet för att kola på tv med henne där uppe som vi brukade göra. Det var då hon började låsa in sin sprit i matkällaren. Det hindrade inte mig. Jag dyrkade låset, tog ut när där var öppet i förebygande syfte för OM jag blev sugen på vin senare, tog allt jag kom över, gömde, letade upp nycklarna och till sist gick jag så långt att jag en dag gjorde en egen kopia på nykeln. Bara för att alltid ha tillgång till sprit. Nu i efterhand kan jag skämmas som fan. Att jag inte såg själv hur jävla äckligt jag beteede mig. Att jag inte hade ens gräns. Jag hade inte gått över min gräns, jag hade suddat ut den helt.
Men vad var det då som fick mig att börja drcika omåttligt ? Varför hade jag kunnat klara det när jag drack med vissa människor men inte med andra? Vad var det som fick mig passera gränsen och inte inse förrän det var för sent att det var utom all kontroll? Vad fick mig att ge upp allt jag hade bara för att få i mig mer sprit? Jag vet inte. Hade jag vetat hade jag nog inte haft detta problemet.
När jag bodde hemma hos mamma drack jag också dagligen. Fick dock anstränga mig mer. Satt i källaren och kolade på tv trots att där var kallt och där fanns spindlar i hörnen. Allt för att vara så nära spriten som möjligt. Mamma har alltid gillat att ha sitt vin framme. i ett vinställ och i en gammal sockerlåda. I början var det lätt att ta vin där. Hon misstänkte inte mig och hade väl inte riktigt koll på hur många flaskor där var heller. Efter ett tag insåg hon nog dock att jag drack där nere. Satt där varje kväll istälet för att kola på tv med henne där uppe som vi brukade göra. Det var då hon började låsa in sin sprit i matkällaren. Det hindrade inte mig. Jag dyrkade låset, tog ut när där var öppet i förebygande syfte för OM jag blev sugen på vin senare, tog allt jag kom över, gömde, letade upp nycklarna och till sist gick jag så långt att jag en dag gjorde en egen kopia på nykeln. Bara för att alltid ha tillgång till sprit. Nu i efterhand kan jag skämmas som fan. Att jag inte såg själv hur jävla äckligt jag beteede mig. Att jag inte hade ens gräns. Jag hade inte gått över min gräns, jag hade suddat ut den helt.
Men vad var det då som fick mig att börja drcika omåttligt ? Varför hade jag kunnat klara det när jag drack med vissa människor men inte med andra? Vad var det som fick mig passera gränsen och inte inse förrän det var för sent att det var utom all kontroll? Vad fick mig att ge upp allt jag hade bara för att få i mig mer sprit? Jag vet inte. Hade jag vetat hade jag nog inte haft detta problemet.
Kommentarer
Trackback
